Föreningens stadgar
I. Allmänna bestämmelser för UNF
§ 1:1 Organisation
• Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) är en nykterhetsorganisation i Sverige. UNF arbetar för en demokratisk och solidarisk värld fri från droger. UNF är en del av IOGT International.
• UNF är religiöst neutralt och partipolitiskt obundet.
• UNF bildar tillsammans med IOGT-NTO, IOGT-NTOs Juniorförbund och Nykterhetsrörelsens scoutförbund (NSF) IOGT-NTO–rörelsen. Förbundens särart med avseende på verksamhet och medlemsåldrar bildar en bred helhet. Förbunden utgår i sin verksamhet från IOGT-NTO-rörelsens grundsatser.
§ 1:2 IOGT-NTO-rörelsens grundsatser
• IOGT-NTO-rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse. Rörelsen bygger på principen om alla människors lika värde och rättigheter, utan åtskillnad av något slag. Inom IOGT-NTO-rörelsen samlas människor som tagit ställning för personlig nykterhet och som delar viljan att tillsammans verka för bättre levnadsvillkor för alla människor.
I vårt arbete utgår vi från tre bärande idéer:
Demokrati
Alla människor har lika värde och samma rätt att påverka samhällets utveckling. Vi arbetar för ett demokratiskt samhälle med jämlika förutsättningar för personlig utveckling, frihet och delaktighet. Inom IOGT-NTO-rörelsen har alla medlemmar möjlighet att göra sin röst hörd och verksamheten utgår från medlemmarnas vilja.
Solidaritet
Människor är ömsesidigt beroende av varandra och har ett medmänskligt ansvar, såväl idag som för framtida generationer. En värld där alla får ta del av välfärd och trygghet är en förutsättning för personlig utveckling och sammanhållning. Genom vår verksamhet vill vi bygga gemenskap på jämlik grund – lokalt, nationellt och globalt.
Nykterhet
I kampen för en bättre värld väljer vi ett liv fritt från alkohol och andra droger eftersom dessa utgör en belastning för såväl enskilda individer som för samhället i stort och är ett hinder för mänsklig utveckling. Genom vårt ställningstagande för personlig nykterhet inspirerar vi människor till ett nyktert liv, med vår verksamhet utmanar vi alkoholnormen.
§ 1:3 Beslutande organ
• UNF:s beslutande organ är på riksplanet kongressen och förbundsstyrelsen, på distriktsplanet distriktsårsmötet och distriktsstyrelsen samt på lokalplanet föreningsmötet och föreningsstyrelsen.
• De beslutande organen för samarbete inom IOGT-NTO-rörelsen är på riksplanet riksstyrelsen, på distriktsplanet distriktsrådet samt på lokalplanet kretsårsmötet och kretsstyrelsen.
§ 1:4 Medlemskap
• Den som avlagt medlemslöfte och är registrerad i förbundets medlemsregister är medlem i UNF. Varje medlem skall tillhöra en förening. En medlem kan ha lokalt medlemskap i flera föreningar i IOGT-NTO-rörelsen men kan bara vara registrerad medlem i en enda förening.
• Man kan vara medlem i UNF från och med det år man fyller 13 år till och med det år man fyller 25 år.
• Varje registrerad medlem i UNF anses också som medlem i IOGT-NTO. Varje registrerad medlem i IOGT-NTO anses från och med det år medlemmen fyller 13 år till och med det år medlemmen fyller 25 år också som medlem i UNF. Den som anses som medlem i ett annat förbund har de rättigheter som följer av ett medlemskap i förbundet ifråga, med undantag för de rättigheter som är förbehållna förbundets registrerade medlemmar.
§ 1:5 Medlemslöfte
• Den som vill bli medlem i UNF ska avlägga följande medlemslöfte:
• Som medlem i UNF lovar jag att arbeta för ett bättre samhälle utifrån IOGT-NTO-rörelsens grundsatser. Därmed lovar jag att leva helnyktert, det vill säga att inte använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent, narkotika eller andra gifter med berusande effekt.
§ 1:6 Medlemsavgift
• Varje medlem ska betala den medlemsavgift som kongressen har bestämt.
§ 1:7 Medlemskapets upphörande
• Medlemskapet upphör på grund av utträde, utebliven betalning eller uteslutning.
• En medlem kan utträda genom att anmäla sitt utträde.
• En medlem som under två års tid inte har betalat sin medlemsavgift stryks ur medlemsregistret.
• En medlem som har brutit mot det som sägs om helnykterhet i medlemslöftet kan uteslutas. Beslut om detta fattas av styrelsen i medlemmens förening eller av distriktstyrelsen eller förbundsstyrelsen efter samråd med föreningen.
• En medlem som uppenbarligen motverkar UNF:s syften som de framgår av IOGT-NTO-rörelsens grundsatser eller som skadar organisationen eller dess verksamhet kan också uteslutas. Beslut om detta kan bara fattas av förbundsstyrelsen. Distriktsstyrelsen äger rätt att stänga av en medlem från verksamhet.
• I fråga om uteslutning eller avstängning från verksamhet skall berörda personen ges rätt att yttra sig innan beslut fattas och ska informeras om beslutet. Om beslutet har fattats av förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen ska också den uteslutna medlemmens förening informeras. Om beslutet har fattats av föreningsstyrelsen eller distriktsstyrelsen kan medlemmen överklaga beslutet till förbundsstyrelsen inom en månad efter att medlemmen har informerats om uteslutningen. Förbundsstyrelsen kan då upphäva beslutet.
II. Bestämmelser för UNF som riksorganisation
§ 2:1 Organisation
• Förbundets högsta beslutande organ är kongressen. Mellan kongresserna är förbundsstyrelsen förbundets beslutande och verkställande organ. UNF samarbetar med IOGT-NTO-rörelsens övriga förbund genom riksstyrelsen.
§ 2:2 Ordinarie kongress
• Kongress hålls vartannat år på den tid och plats som kongressen före den senaste kongressen har beslutat. UNF:s, IOGT-NTO:s och IOGT-NTO:s Juniorförbundskongresser hålls samtidigt och på samma plats.
• Förbundsstyrelsen ska kalla till kongress senast fyra månader innan kongressen öppnas.
• Varje medlem, förening och distrikt kan skicka motioner till kongressen. Förbundsstyrelsen beslutar ett datum, som får infalla tidigast tio veckor före kongressens öppnande, då motionerna senast ska ha kommit in.
• Förbundsstyrelsen eller i förekommande fall riksstyrelsen ska yttra sig över varje motion.
• Ombuden och revisorerna ska ha fått alla handlingar till kongressen senast tjugo dagar innan kongressen öppnas.
• Kongressen väljer en valberedning som ska förbereda de val som ska göras på nästa kongress. Valet av valberedning bereds av en valberedningskommitté. UNF:s distriktsordförande utser gemensamt tre representanter till kommittén och förbundsstyrelsen samt förbundsvalberedningen utser en representant var inom sig. Samtliga representanter ska vara utsedda senast den 31 januari det år som kongress infaller. Förbundsstyrelsen kan utse utskott för att förbereda andra ärenden.
• Kongressen är beslutsmässig när den har blivit kallad enligt stadgarna och minst hälften av de anmälda ombuden är närvarande.
§ 2:3 Extra kongress
• Om förbundsstyrelsen, riksstyrelsen eller revisorerna beslutar det ska extra kongress hållas. Extra kongress ska också hållas om minst femton föreningar begär det.
• En extra kongress får bara behandla den fråga eller de frågor som är anledningen till att kongressen hålls.
• Förbundsstyrelsen ska kalla till extra kongress senast en månad innan kongressen öppnas.
• De personer som valts till ombud till den senaste ordinarie kongressen är också ombud på den extra kongressen om inte ett distriktsårsmöte, extra distriktsårsmöte, regionmöte eller extra regionmöte beslutar något annat.
• En extra kongress är beslutsmässig när den har blivit kallad enligt stadgarna och minst hälften av de anmälda ombuden är närvarande.
§ 2:4 Kongressombud
• Kongressen har etthundra ombud. Där det finns distrikt väljs ombuden av distriktsårsmötena. Där det saknas distrikt tillhör föreningarna i stället regioner och ombuden väljs vid regionmöten. Förbundsstyrelsen bestämmer vilka föreningar som ska ingå i en region. En region ska i första hand bestå av ett område som tidigare har utgjort ett UNF-distrikt eller som utgör ett distrikt inom något eller några av IOGT-NTO-rörelsens övriga förbund.
• Bestämmelser om regionmöte finns i § 2:17.
• Varje distrikt eller region representeras av minst två ombud. Kvarvarande platser fördelas enligt ojämkad uddatalsmetod efter hur många betalande registrerade medlemmar distrikten eller regionerna hade den 31 december året före kongressen. Distriktet eller regionen har rätt till en ersättare för varje ombud, det vill säga minst två. Ersättarna ska väljas i en bestämd inbördes ordning.
§ 2:5 Mötesrättigheter och beslutsformer
• Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på kongressen. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på kongressen. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande.
• Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje ledamot av förbundsstyrelsen och riksstyrelsen samt föredragande revisor har förslagsrätt.
• Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.
• Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal hålls en till omröstning; vid fortsatt likaläge avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig.
• Kongressen avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.
§ 2:6 Kongressärenden
• På en ordinarie kongress ska följande ärenden tas upp:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud
c) ställningstagande till om kongressen har kallats enligt stadgarna
d) ställningstagande till om kongressen är beslutsmässig
e) val av ordförande och sekreterare för kongressen, minst två rösträknare och minst två protokolljusterare
f) rapport om eventuella kongressutskott
g) föredragning av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse
h) föredragning av förbundsstyrelsens ekonomiska berättelser
i) föredragning av revisionsberättelser
j) fastställande av resultaträkningar och balansräkningar
k) beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i förbundsstyrelsen
l) beslut om motioner och förslag
m) beslut om ersättningar
n) beslut om arbetsplan för de kommande två kalenderåren
o) beslut om medlemsavgift
p) beslut om budget för de kommande två kalenderåren
q) beslut om antal ledamöter, minst sju, i förbundsstyrelsen
r) val av ordförande, sekreterare, kassör, och ytterligare minst två ledamöter i förbundsstyrelsen
s) val av två ledamöter i riksstyrelsen
t) val av ombud och ersättare till Actives kongress
u) val av två förvaltningsrevisorer och två ersättare
v) val av två verksamhetsrevisorer och två ersättare
w) val av valberedning med fem ledamöter, varav ensammankallande, och fem ersättare
x) eventuella ytterligare val
y) beslut om tid och plats för kongressen efter nästa kongress
z) beslut om eventuella andra frågor som finns med i kallelsen
• Protokollet från kongressen ska inom fyra månader lämnas till den avgående och den nytillträdda förbundsstyrelsen, ombuden, revisorerna och distrikten samt hållas tillgängligt för föreningar och kretsar.
§ 2:7 Förbundsstyrelse
• Kongressen ska välja en förbundsstyrelse med minst sju ledamöter. Styrelsen väljs för tiden intill slutet av nästa ordinarie kongress. Om kongressen ajournerar sig kan den dock besluta att den nya styrelsen ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan kongressen har avslutats. Ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och bildningsledare väljs särskilt.
• Förbundsstyrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter erhållit kallelse, innehållande tid och plats för mötet samt föredragningslista, senast en vecka innan mötets inledande samt att mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
• Protokoll från förbundsstyrelsemöten skall göras tillgängligt för medlemmar och förtroendevalda senast sex veckor efter mötets avslutande.
• Handlingar inför förbundsstyrelsemöten skall göras tillgängligt för medlemmar och förtroendevalda senast en vecka innan mötets öppnande.
§ 2:8 Förbundsstyrelsens uppgifter
• Förbundsstyrelsen är förbundets verkställande organ. Mellan kongresserna är förbundsstyrelsen förbundets beslutande organ. Den leder förbundets arbete efter stadgar, grundsatser, ideologiska program och kongressens beslut.
• Till kongressen ska förbundsstyrelsen lägga fram verksamhetsberättelse, ekonomiska berättelser och förslag till arbetsplan och budget.
§ 2:9 Riksstyrelse
• Riksstyrelsen har åtta ledamöter som representerar IOGT-NTO-rörelsens olika förbund. IOGT-NTO:s Juniorförbunds, IOGT-NTO:s och UNF:s kongresser samt NSF:s förbundsstyrelse väljer bland respektive förbundsstyrelses ledamöter två ledamöter i riksstyrelsen. Övriga förbundsstyrelseledamöter är ersättare i riksstyrelsen och tjänstgör i den ordning som respektive förbundsstyrelse beslutar.
• Riksstyrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Riksstyrelsen är beslutsmässig när minst fem ledamöter är närvarande. Riksstyrelsen kan utse utskott inom sig. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
§ 2:10 Riksstyrelsens uppgifter
• Riksstyrelsen ska arbeta för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurser.
• Riksstyrelsen behandlar de frågor som förbunden eller vissa av dem väljer att lämna över till riksstyrelsen.
• Beslut fattas efter omröstning bland ledamöterna från de förbund som har valt att lämna över respektive fråga till riksstyrelsen.
• Om UNF:s, IOGT-NTO:s och IOGT-NTO:s Juniorförbundskongresser har fattat olika beslut i en fråga där riksstyrelsen har lagt förslag, kan riksstyrelsen begära omröstning på dessa kongresser i frågan. Om ett förslag då antas av två kongresser vinner detta. Annars vinner det förslag som i genomsnitt fått den största andelen av rösterna på de tre kongresserna.
§ 2:11 Valbarhet till förtroendeuppdrag
• Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen kan väljas till förtroendeuppdrag i förbundet. Ett kongressombudmåste dock vara registrerad medlem i det distrikt eller i någon av föreningarna i den region som ombudet representerar.
§ 2:12 Firmateckning
• Förbundsstyrelsen bestämmer hur förbundets firma ska tecknas. Firman ska dock tecknas av minst två personer gemensamt, däribland minst en förtroendevald.
§ 2:13 Ekonomisk förvaltning
• Räkenskapsåret är ett kalenderår.
• Räkenskaperna ska avslutas och lämnas till revisorerna senast den 15 mars året efter räkenskapsåret tillsammans med förbundsstyrelsens ekonomiska berättelse. Den ekonomiska berättelsen ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning. De år då kongress hålls ska förbundsstyrelsen även lämna en verksamhetsberättelse för de två föregående kalenderåren till revisorerna.
§ 2:14 Särskild verksamhet
• Förbundet kan för särskilda ändamål bilda stiftelser och besluta om hur gåvofonder ska förvaltas, uppföra och förvalta fast egendom eller driva särskild verksamhet. Förbundet kan äga aktier eller andra andelar i associationer som äger eller förvaltar fast och lös egendom eller bedriver kommersiell verksamhet. Förbundsstyrelsen utser förbundets företrädare i sådana associationer.
§ 2:15 Revision och granskning
• Kongressen väljer två förvaltningsrevisorer och två ersättare. Förvaltningsrevisorerna utser en föredragande revisor bland sig själva. De utser efter samråd med de övriga förbundens revisorer en auktoriserad revisor som bör vara gemensam för IOGT-NTO-rörelsens fyra förbund.
• Förvaltningsrevisorerna ska följa förbundsstyrelsens verksamhet och ekonomiska förvaltning. De ska till kongressen lämna revisionsberättelser med förslag om fastställande av resultaträkningar och balansräkningar samt förslag i frågan om ansvarsfrihetför förbundsstyrelsen.
• Kongressen väljer dessutom två verksamhetsrevisorer och två ersättare. De ska följa förbundsstyrelsens verksamhet och granska om förbundsstyrelsen har följt stadgar, grundsatser, ideologiska program och kongressens beslut. De ska till kongressen lämna en rapport om resultatet av sin granskning. I sin rapport har de möjlighet att lägga förslag till beslut.
• Revisorerna väljs för tiden intill slutet av nästa ordinarie kongress. Om kongressen ajournerar sig kan den dock besluta att de nya revisorerna ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan kongressen har avslutats.
§ 2:16 Upplösning
• UNF kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på två kongresser i rad, varav minst en ordinarie.
• Vid upplösning ska UNF:s tillgångar fördelas mellan de kvarvarande förbunden inom IOGT-NTO-rörelsen. Finns inte längre något av dessa förbund ska tillgångarna fördelas på det sätt som kongressen beslutar i samband med upplösningen.
§ 2:17 Regionmöte
• Av § 2:4 framgår att ombud till kongressen väljs vid regionmöten i områden där det saknas distrikt. Regionmöte hålls det år som kongress hålls på den tid och plats som föregående regionmöte har beslutat.
• I fråga om föreningarnas val av ombud och ersättare till regionmötet gäller § 3:4. Det som där sägs om distriktsårsmötet ska i stället gälla regionmötet.
• Regionmötet ska hållas senast den vecka då den 15 april infaller och minst tio veckor före kongressen.
• Regionmötet utser en sammankallande med minst en ersättare som ska kalla till nästa regionmöte senast två månader innan regionmötet öppnas. Om den sammankallande inte har kallat till regionmöte så att det kan hållas i tid kan förbundsstyrelsen kalla till regionmöte vid en senare tidpunkt.
• Inför en extra kongress ska extra regionmöte hållas om det begärs av minst en tredjedel av de föreningar i regionen som senast den 31 december föregående år har rapporterat att de har haft verksamhet under året. Extra regionmöte ska även hållas om det behöver göras fyllnadsval av kongressombud eller ersättare. Den sammankallande ska kalla till extra regionmöte senast en månad innan mötet öppnas. De personer som valts till ombud till det senaste ordinarie regionmötet är också ombud på det extra regionmötet, om inte ett föreningsmöte beslutar något annat. Ett extra regionmöte är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst hälften av de anmälda ombuden är närvarande.
• Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på regionmötet. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på regionmötet. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande. Varje ombud har förslags- och rösträtt.
• Val sker genomacklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal hålls en till omröstning; vid fortsatt likaläge avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig. Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.
• På ett regionmöte ska följande ärenden tas upp:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud
c) ställningstagande till om regionmötet har kallats enligt stadgarna
d) ställningstagande till om regionmötet är beslutsmässigt
e) val av ordförande och sekreterare för mötet, minst två rösträknare och minst två protokolljusterare
f) val av kongressombud och ersättare
g) val av en sammankallande för nästa regionmöte och minst en ersättare
• Protokollet från regionmötet ska inom två månader lämnas till förbundsstyrelsen, ombuden och samtliga föreningar inom regionen.
III. Bestämmelser för UNF-distrikt
§ 3:1 Organisation
• Inom UNF kan det finnas distrikt. Ett distrikt består av föreningar inom distriktets område och medlemmar som är direktanslutna till distriktet. Distriktets gränser fastställs av riksstyrelsen. Bestämmelser om hur distrikt kan bildas, gå samman och upplösas finns i § 3:15.
• Distriktets högsta beslutande organ är distriktsårsmötet. Mellan distriktsårsmötena är distriktsstyrelsen distriktets beslutande och verkställande organ.
• Distriktet samarbetar med IOGT-NTO-rörelsens övriga distrikt genom distriktsrådet.
§ 3:2 Ordinarie distriktsårsmöte
• Distriktsårsmöte hålls varje år på den tid och plats som föregående distriktsårsmöte har beslutat.
• Distriktsårsmötet ska hållas senast den vecka då den 15 april infaller och minst tio veckor före kongressen. UNF:s, IOGT-NTO:s och IOGT-NTO:s Juniorförbunds distriktsårsmöten bör hållas samtidigt och på samma plats.
• Distriktsstyrelsen ska kalla till distriktsårsmöte senast två månader innan distriktsårsmötet öppnas. Om distriktsstyrelsen inte har kallat till distriktsårsmöte så att det kan hållas i tid kan förbundsstyrelsen kalla till distriktsårsmöte vid en senare tidpunkt.
• Varje medlem, förening och krets inom distriktet kan skicka motioner till distriktsårsmötet. Distriktsstyrelsen ska ha fått motionerna senast sex veckor före distriktsårsmötet. Distriktsstyrelsen ska yttra sig över varje motion.
• Ombuden och revisorerna ska ha fått alla handlingar till distriktsårsmötet senast tio dagar innan distriktsårsmötet öppnas.
• Distriktsårsmötet väljer en valberedning som ska förbereda de val som ska göras på nästa distriktsårsmöte.
• Distriktsstyrelsen kan utse utskott för att förbereda andra ärenden. Valberedningen och utskotten bör samråda med sina motsvarigheter inom IOGT-NTO-rörelsens övriga distrikt.
• Distriktsårsmötet är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst hälften av de anmälda ombuden är närvarande, dock minst tre.
§ 3:3 Extra distriktsårsmöte
• Om distriktsstyrelsen, distriktsrådet, revisorerna eller förbundsstyrelsen beslutar det ska extra distriktsårsmöte hållas. Extra distriktsårsmöte ska också hållas om det begärs av minst en tredjedel av de föreningar i distriktet som senast den 31 december föregående år har rapporterat att de har haft verksamhet under året.
• Ett extradistriktsårsmöte får bara behandla den fråga eller de frågor som är anledningen till att distriktsårsmötet hålls.
• Distriktsstyrelsen ska kalla till extra distriktsårsmöte senast en månad innan det öppnas.
• De personer som valts till ombud till det senaste ordinarie distriktsårsmötet är också ombud på det extra distriktsårsmötet, om inte ett föreningsmöte beslutar något annat.
• Ett extradistriktsårsmöte är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst hälften av de anmälda ombuden är närvarande.
§ 3:4 Distriktsårsmötesombud
• Föreningsårsmötet väljer ombud och ersättare tilldistriktsårsmötet. Föreningen har rätt till ett ombud och två ersättare för varje påbörjat tiotal betalande registrerade medlemmar den 31 december föregående år. Ersättarna ska väljas i en bestämd inbördes ordning.
§ 3:5 Mötesrättigheter och beslutsformer
• Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på distriktsårsmötet. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på distriktsårsmötet. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande.
• Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje ledamot av distriktsstyrelsen och distriktsrådet samt föredragande revisor har förslagsrätt.
• Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.
• Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal hålls en till omröstning; vid fortsatt likaläge avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig.
• Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.
§ 3:6 Distriktsårsmötesärenden
• På ett ordinarie distriktsårsmöte ska följande ärenden tas upp:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud
c) ställningstagande till om distriktsårsmötet har kallats enligt stadgarna
d) ställningstagande till om distriktsårsmötet är beslutsmässigt
e) val av ordförande och sekreterare för mötet, minst två rösträknare och minst två protokolljusterare
f) rapport om eventuella distriktsårsmötesutskott
g) föredragning av distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse
h) föredragning av distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse
i) föredragning av revisionsberättelse
j) fastställande av resultaträkning och balansräkning
k) beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i distriktsstyrelsen
l) beslut om motioner och förslag
m) beslut om ersättningar
n) beslut om arbetsplan för det pågående kalenderåret och det kommande kalenderårets första sex månader
o) beslut om budget för det pågående kalenderåret
p) beslut om antal ledamöter, minst tre, i distriktsstyrelsen
q) val av ordförande, sekreterare, kassör och eventuella ytterligare ledamöter i distriktsstyrelsen
r) val av två ledamöter och en första ersättare i distriktsrådet
s) val av två revisorer och två ersättare
t) val av valberedning med minst två ledamöter, varav en sammankallande, och eventuella ersättare
u) val av kongressombud och ersättare det år som kongress hålls
v) eventuella ytterligare val
w) beslut om tid och plats för nästa distriktsårsmöte
x) beslut om eventuella andra frågor som finns med i kallelsen
• Protokollet från distriktsårsmötet ska inom två månader lämnas till förbundsstyrelsen, ombuden, distriktsstyrelsens och distriktsrådets ledamöter, revisorerna och samtliga föreningar inom distriktet. Det ska också finnas tillgängligt på distriktsexpeditionen eller hos distriktsstyrelsens ordförande.
§ 3:7 Distriktsstyrelse
• Distriktsårsmötet ska välja en styrelse med minst tre ledamöter. Ledamöterna väljs för tiden intill slutet av nästa ordinarie distriktsårsmöte. Om distriktsårsmötet ajournerar sig kan det dock besluta att den nya styrelsen ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan årsmötet har avslutats. Ordförande, sekreterare och kassör väljs särskilt.
• Distriktsstyrelsen är beslutsmässig när mer än halva antalet ledamöter, dock minst tre, är närvarande.
§ 3:8 Distriktsstyrelsens uppgifter
• Distriktsstyrelsen är distriktets verkställande organ. Mellan distriktsårsmötena är distriktsstyrelsen distriktets beslutande organ. Den leder distriktets arbete efter stadgar, grundsatser, ideologiska program samt distriktsårsmötets och kongressens beslut.
• Till distriktsårsmötet ska distriktsstyrelsen lägga fram verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och förslag till arbetsplan och budget.
§ 3:9 Distriktsråd
• Distriktsrådet har åtta ledamöter som representerar IOGT-NTO-rörelsens olika distrikt. Distriktsårsmötet i vart och ett av dessa distrikt väljer bland distriktsstyrelsens ledamöter två ledamöter och en första ersättare i distriktsrådet. Övriga distriktsstyrelseledamöter är ersättare i distriktsrådet och tjänstgör i den ordning som respektive distriktsstyrelse beslutar.
• Distriktsrådet utser inom sig ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör. Distriktsrådet är beslutsmässigt när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst
§ 3:10 Distriktsrådets uppgifter
• Distriktsrådet ska arbeta för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens resurser på distriktsplanet.
• Distriktsrådet behandlar de frågor som distrikten eller vissa av dem väljer att lämna över till distriktsrådet.
• Beslut fattas efter omröstning bland ledamöterna från de distrikt som har valt att lämna över respektive fråga till distriktsrådet.
• Om UNF:s, IOGT-NTO:s och IOGT NTO:s Juniorförbunds distriktsårsmöten har fattat olika beslut i en fråga där distriktsrådet har lagt förslag, kan distriktsrådet begära omröstning på dessa årsmöten i frågan. Om ett förslag då antas av två distriktsårsmöten vinner detta. Annars vinner det förslag som i genomsnitt fått den största andelen av rösterna på de tre distriktsårsmötena.
§ 3:11 Valbarhet till förtroendeuppdrag
• Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen kan väljas till förtroendeuppdrag i distriktet. Ett distriktsårsmötesombud måste dock vara registrerad medlem i den förening som ombudet representerar.
§ 3:12 Firmateckning
• Distriktsstyrelsen bestämmer hur distriktets firma ska tecknas. Firman ska dock tecknas av minst två personer, enskilt eller gemensamt, däribland minst en förtroendevald.
§ 3:13 Ekonomisk förvaltning
• Räkenskapsåret är ett kalenderår.
• Räkenskaperna ska avslutas och lämnas till revisorerna senast tre veckor före distriktsårsmötet tillsammans med distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse och verksamhetsberättelse. Den ekonomiska berättelsen ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning.
§ 3:14 Revision
• Distriktsårsmötet väljer två revisorer och två ersättare. Dessa väljs för tiden intill slutet av nästa ordinarie distriktsårsmöte.
• Om distriktsårsmötet ajournerar sig kan det dock besluta att de nya revisorerna ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan årsmötet har avslutats.
• Revisorerna utser en föredragande revisor bland sig själva. De kan utse en auktoriserad eller godkänd revisor.
• Revisorerna ska följa distriktsstyrelsens verksamhet och ekonomiska förvaltning. De ska till distriktsårsmötet lämna en revisionsberättelse med förslag om fastställande av resultaträkning och balansräkning samt förslag i frågan om ansvarsfrihet för distriktsstyrelsen.
• Förbundsstyrelsen kan besluta om revision av distriktets räkenskaper och förvaltning.
§ 3:15 Bildande, samgående och upplösning
• Kongressen kan efter förslag från riksstyrelsen besluta att distrikt ska bildas, gå samman eller upplösas. Vid upplösning tillfaller distriktets tillgångar förbundet. När kongressen beslutat att ett distrikt ska bildas, ska förbundsstyrelsen snarast kalla de föreningar som beslutats ingå det nya i distriktet, till ett distriktsmöte, som, om det bevistas av representanter från minst tre föreningar, beslutar att distriktet bildas och antar dessa stadgar.
§ 3:16 Särskilda stadgar
• Distriktet ska anses ha antagit § 3:1–15 samt § 6:1 i dessa stadgar som sina egna stadgar. Om dessa paragrafer ändras anses även distriktets egna stadgar ändrade på motsvarande sätt. Om distriktet antar egna stadgar med innehåll utöver det ovan nämnda måste stadgarna godkännas av förbundsstyrelsen för att gälla.
IV. Bestämmelser för UNF-föreningar
§ 4:1 Organisation
• En förening ska bestå av minst fem registrerade medlemmar.
• Bildandet av en förening sker genom att minst fem personer beslutar att bilda föreningen, antar förbundets stadgar och utser en styrelse. Bildandet av en förening samt dess namn och nummer fastställs av förbundsstyrelsen.
• Föreningens högsta beslutande organ är föreningsmötet. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en styrelse.
• Föreningen bör samarbeta med föreningar och scoutkårer inom IOGT-NTO-rörelsen genom en IOGT-NTO-krets.
§ 4:2 Föreningsmöte
• Föreningsmöten utöver årsmötet hålls på den tid och plats som ett föreningsmöte eller styrelsen har beslutat. Ett föreningsmöte är beslutsmässigt när minst fem, eller majoriteten, av föreningens medlemmar är närvarande.
• Föreningens årsmöte ska hållas före februari månads utgång varje år på den tid och plats som föregående årsmöte har beslutat. Om årsmötet inte har hållits i tid kan förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen kalla till årsmöte.
• Kallelse till årsmöte ska ske senast fyra veckor före mötet på det sätt som föregående årsmöte har beslutat.
• Varje medlem i föreningen kan skicka motioner till årsmötet. Styrelsen ska ha fått motionerna senast två veckor före årsmötet. Styrelsen ska yttra sig över varje motion.
• Årsmötet är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst fem av föreningens medlemmar är närvarande.
§ 4:3 Mötesrättigheter och beslutsformer
• Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på föreningsmötet. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvaro- och yttranderätt på föreningsmötet. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande.
• Varje medlem i föreningen har förslags- och rösträtt. Varje ledamot i föreningsstyrelsen samt föredragande revisor har förslagsrätt. Vid val av ombud till kretsårsmöte, distriktsårsmöte och regionmöte samt vid beslut om beviljande av lokalt medlemskap har dock bara föreningens registrerade medlemmar förslags- och rösträtt.
• Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.
• Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal hålls en till omröstning; vid fortsatt likaläge avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig.
• Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.
§ 4:4 Årsmötesärenden
• På ett föreningsårsmöte ska följande ärenden tas upp:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet närvarande medlemmar
c) ställningstagande till om årsmötet har kallats enligt stadgarna
d) ställningstagande till om årsmötet är beslutsmässigt
e) val av ordförande och sekreterare för mötet, två rösträknare och två protokolljusterare
f) föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse
g) föredragning av styrelsens ekonomiska berättelse
h) föredragning av revisionsberättelse
i) fastställande av resultaträkning och balansräkning
j) beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i styrelsen
k) beslut om motioner och förslag
l) beslut om ersättningar
m) beslut om arbetsplan för tiden fram till nästa årsmöte
n) beslut om budget för det pågående kalenderåret
o) beslut om antal ledamöter, minst tre, i styrelsen
p) val av ordförande, sekreterare, kassör och eventuella ytterligare ledamöter i styrelsen
q) val av revisor, eller, när det med hänsyn till föreningens ekonomis storlek är lämpligt, två revisorer och minst en ersättare
r) val av valberedning och eventuella ersättare
s) val av ombud och ersättare till distriktsårsmötet om föreningen tillhör ett verksamt distrikt
t) val av ombud och ersättare till kretsårsmötet om föreningen tillhör en krets
u) val av regionmötesombud det år som kongress hålls, om föreningen inte tillhör ett distrikt
v) eventuella ytterligare val
w) beslut om tid, plats och kallelsesätt för nästa årsmöte
x) beslut om eventuella andra frågor som finns med i kallelsen
• Protokollet från årsmötet ska inom tre veckor lämnas till revisorerna, förbundsstyrelsen och distriktsstyrelsen samt finnas tillgängligt hos ordföranden.
§ 4:5 Föreningsstyrelse
• Årsmötet ska välja en styrelse med minst tre ledamöter. Ledamöterna väljs för tiden intill slutet av nästa årsmöte. Om årsmötet ajournerar sig kan det dock besluta att den nya styrelsen ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan årsmötet har avslutats. Ordförande, sekreterare och kassör väljs särskilt.
• Styrelsen är beslutsmässig när mer än halva antalet ledamöter, dock minst tre, är närvarande.
§ 4:6 Föreningsstyrelsens uppgifter
• Styrelsen är föreningens verkställande organ. Mellan föreningsmötena är styrelsen föreningens beslutande organ. Den leder föreningens arbete efter stadgar, grundsatser, ideologiska program samt föreningsmötets och kongressens beslut. Den ska arbeta för att föreningens verksamhet bedrivs i enlighet med § 4:7.
• Till årsmötet ska styrelsen lägga fram verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och förslag till arbetsplan och budget.
§ 4:7 Föreningsverksamhet
• Föreningen bör ha mångsidig verksamhet som ger medlemmarna möjlighet till en meningsfull gemenskap.
• Föreningen ska genom utåtriktad, opinionsbildande verksamhet försöka påverka samhällsutvecklingen och förverkliga IOGT-NTO-rörelsens grundsatser.
• Föreningenska arbeta för att så många som möjligt blir medlemmar och därigenom väljer och aktivt verkar för en helnykter livsstil. Den ska även arbeta för en värld fri från alkohol och andra droger.
• Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen får delta i föreningens verksamhet.
• Föreningen ska lämna en rapport om sin verksamhet till förbundsstyrelsen varje år.
§ 4:8 Valbarhet till förtroendeuppdrag
• Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen kan väljas till förtroendeuppdrag i föreningen. Ett distriktsårsmötes- eller regionmötesombud måste dock vara registrerad medlem i föreningen. Ett kretsårsmötesombud måste vara löftesbunden registrerad medlem i någon av kretsens föreningar eller kårer.
§ 4:9 Firmateckning
• Styrelsen bestämmer hur föreningens firma ska tecknas. Firman ska dock tecknas av minst två personer enskild eller gemensamt, däribland minst en förtroendevald.
§ 4:10 Ekonomisk förvaltning
• Räkenskapsåret är ett kalenderår.
• Räkenskaperna ska avslutas och lämnas till revisorerna senast tio dagar före årsmötet tillsammans med styrelsens ekonomiska berättelse och verksamhetsberättelse. Den ekonomiska berättelsen ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning.
§ 4:11 Fastighetsförvaltning
• En förening kan äga och förvalta fast egendom. Om flera föreningar gemensamt ska äga och förvalta fast egendom kan parterna bilda en ideell förening eller välja annan associationsform.
• Vill en förening sälja eller på annat sätt göra sig av med fast egendom eller del av fast egendom krävs beslut med två tredjedels majoritet på ett föreningsmöte. Till detta möte ska varje medlem få en skriftlig kallelse senast fyra veckor före mötet. Där ska det tydligt framgå att mötet gäller försäljning av fast egendom. Ett beslut om försäljning av fast egendom gäller dock inte förrän det har fastställts av förbundsstyrelsen i enlighet med 6:1.
• Lokaler som en förening, ett distrikt eller förbundet äger ska vara alkoholfria.
§ 4:12 Revision
• Årsmötet väljer en, eller, när det med hänsyn till föreningens storlek är lämpligt, två revisorer och minst en ersättare. Dessa väljs för tiden intill slutet av nästa årsmöte.
• Om årsmötet ajournerar sig kan det dock besluta att de nya revisorerna ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan årsmötet har avslutats.
• Revisorerna ska följa styrelsens verksamhet och ekonomiska förvaltning. De ska till årsmötet lämna en revisionsberättelse med förslag om fastställande av resultaträkning och balansräkning samt förslag i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
• Förbundsstyrelsen och distriktsstyrelsen kan besluta om revision av föreningens räkenskaper och förvaltning.
§ 4:13 Samgående med annan förening
• En förening som vill gå samman med en annan UNF-förening ska fatta beslut om detta. Föreningarna ska göra en skriftlig överenskommelse som ska innehålla uppgifter om tidpunkten för samgåendet och hanteringen av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet ska fastställas av förbundsstyrelsen för att gälla.
• Förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen bör ta initiativ till samgående när ett beslutsmässigt årsmöte inte har kunnat genomföras.
§ 4:14 Upplösning
• En förening kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på ett föreningsmöte. Till detta möte ska varje medlem få en skriftlig kallelse senast två veckor föremötet. Där ska det tydligt framgå att mötet gäller upplösning av föreningen. Om mötet inte blir beslutsmässigt kan förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen upplösa föreningen efter samråd med föreningens medlemmar.
• När en förening har upplösts ska förbundet erbjuda medlemmarna medlemskap i en annan förening eller direktanslutning till distriktet eller förbundet.
• Vid upplösning tillfaller föreningens tillgångar distriktet. Finns det inget verksamt distrikt tillfaller tillgångarna förbundet.
§ 4:15 Särskilda stadgar
• Föreningen ska anses ha antagit § 4:1–14 samt § 6:1 i dessa stadgar som sina egna stadgar. Om dessa paragrafer ändras anses även föreningens egna stadgar ändrade på motsvarande sätt. Om föreningen antar egna stadgar med innehåll utöver det ovan nämnda måste stadgarna godkännas av förbundsstyrelsen för att gälla.
V. Samverkan i IOGT-NTO-krets
§ 5:1 Organisation
• En IOGT-NTO-krets består av de föreningar och kårer inom IOGT-NTO, UNF, IOGT-NTO:s Juniorförbund och NSF som har anslutit sig till kretsen.
• En krets omfattar en kommun. Distriktsrådet kan om det finns särskilda skäl besluta att en krets ska omfatta fler kommuner eller en del av en kommun.
• Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet. Mellan kretsårsmötena leds kretsen av en styrelse.
§ 5:2 Kretsårsmöte
• Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet, dit alla föreningar och kårer som är anslutna till kretsen får skicka ombud.
• Varje IOGT-NTO-förening, UNF-förening och NSF-kår har rätt till två ombud och därutöver ett ombud för varje fullt tjugofemtal medlemmar. Varje förening av IOGT-NTO:s Juniorförbund representeras av sin ansvariga juniorledare och därutöver av ett ombud för varje fullt tjugofemtal medlemmar.
• Beräkningen av det antal ombuden förening eller kår har rätt till grundar sig på föreningens antal betalande och avgiftsbefriade registrerade medlemmar den 31 december föregående år.
• Ordinarie kretsårsmöte ska hållas senast den 15 mars. Extra kretsårsmöte kan hållas då minst en tredjedel av de anslutna föreningarna och kårerna begär det eller kretsstyrelsen beslutar det.
• Kallelse till ordinarie kretsårsmöte utfärdas senast sex veckor före mötet på det sätt som kretsårsmötet beslutar. Kallelse till extra kretsårsmöte utfärdas senast tre veckor före mötet. Ett extra kretsårsmöte får bara behandla den fråga eller de frågor som är anledningen till att kretsårsmötet hålls.
• Om kretsårsmötet inte hålls i föreskriven ordning kan distriktsrådet eller riksstyrelsen utlysa kretsårsmöte.
• Kretsårsmötet är beslutsmässigt när minst fem ombud är närvarande.
• Varje ansluten förening och kår och varje löftesbunden medlem i dessa kan skicka motioner till kretsårsmötet.
• Kretsstyrelsen ska ha fått motionerna senast fyra veckor före kretsårsmötet. Kretsstyrelsen ska yttra sig över varje motion.
• Ombuden och revisorerna ska ha fått alla handlingar till kretsårsmötet senast en vecka innan kretsårsmötet öppnas.
§ 5:3 Mötesrättigheter och beslutsformer
• Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på kretsårsmötet. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på kretsårsmötet. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande.
• Varje ombud och ledamot av kretsstyrelsen samt föredragande revisor har förslags- och rösträtt.
• Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.
• Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig.
• Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.
§ 5:4 Kretsårsmötesärenden
• På ett ordinarie kretsårsmöte ska följande ärenden tas upp:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud och övriga röstberättigade deltagare
c) ställningstagande till om kretsårsmötet har kallats enligt stadgarna
d) ställningstagande till om kretsårsmötet är beslutsmässigt
e) val av ordförande och sekreterare för mötet, rösträknare och två protokolljusterare
f) föredragning av kretsstyrelsens verksamhetsberättelse
g) föredragning av kretsstyrelsens ekonomiska berättelse
h) föredragning av eventuella andra verksamhetsberättelser
i) föredragning av revisionsberättelse
j) fastställande av resultaträkning och balansräkning
k) beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i kretsstyrelsen
l) beslut om motioner och förslag
m) beslut om ersättningar
n) beslut om arbetsplan för det pågående kalenderåret
o) beslut om föreningsavgift till kretsen
p) beslut om budget för det pågående kalenderåret
q) beslut om antal ledamöter, minst fem, i kretsstyrelsen samt om deras mandattid
r) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, studieledare, eventuella ytterligare ledamöter och fyra ersättare i kretsstyrelsen
s) val av två revisorer och två ersättare
t) val av valberedning med tre ledamöter, varav en sammankallande
u) eventuellt val av distriktsårsmötesombud
v) beslut om tid och plats för nästa kretsårsmöte
w) beslut om eventuella andra frågor som finns med i kallelsen
• Protokollet från kretsårsmötet ska inom tre veckor lämnas till distriktsrådet, riksstyrelsen, revisorerna och varje ansluten förening och kår. Det ska också finna stillgängligt på kretsexpeditionen eller hos kretsens ordförande.
§ 5:5 Kretsstyrelse
• Kretsstyrelsen ska bestå av lägst fem ledamöter. IOGT-NTO, UNF, IOGT-NTO:s Juniorförbund och NSF ska, om de ingår i kretsen, vardera företrädas av minst en ledamot i styrelsen.
• Kretsstyrelsen väljs av årsmötet för en eller två verksamhetsperioder.
• Kretsstyrelsen är beslutsmässig när mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
• Till kretsårsmötet ska kretsstyrelsen lägga fram verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse.
§ 5:6 Kretsens uppgifter
• Kretsstyrelsen ska arbeta för samordning och effektivt utnyttjande av resurser.
• För varje verksamhetsår ska det finnas en arbetsplan och en budget för kretsens verksamhet.
• Kretsstyrelsen ska när den upprättar förslag till dessa beakta behovet av en lämplig arbets- och resursfördelning mellan kretsen och dess föreningar och kårer.
• Kretsstyrelsen anställer och entledigar personal samt utser arbetsledare för personalen. Innan ett avtal om anställning sluts ska kretsstyrelsen samråda med distriktsrådet och riksstyrelsen, som ska godkänna anställningen och förslaget till anställningsavtal.
§ 5:7 Valbarhet till förtroendeuppdrag
• Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen kan väljas till förtroendeuppdrag i kretsen. Ett kretsårsmötesombud måste dock vara löftesbunden registrerad medlem i någon av kretsens föreningar eller kårer.
§ 5:8 Firmateckning
• Kretsens firma bör utgöras av kommunnamnet eller motsvarande och ordet IOGT-NTO-krets.
• Kretsstyrelsen bestämmer hur firman ska tecknas. Firman ska dock tecknas av minst två personer gemensamt. Firmatecknarna ska vara myndiga.
§ 5:9 Ekonomisk förvaltning
• Räkenskapsåret är ett kalenderår. Kassören förvaltar med redovisningsskyldighet kretsens egna medel samt medel som förvaltas av kretsen. Bank- och plusgirokonton tecknas enligt kretsens beslut.
• Räkenskaperna ska avslutas och lämnas till revisorerna senast tio dagar före kretsårsmötet tillsammans med kretsstyrelsens ekonomiska berättelse och verksamhetsberättelse. Den ekonomiska berättelsen ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning.
§ 5:10 Revision
• Kretsårsmötet väljer två revisorer och två ersättare.
• Distriktsrådet och riksstyrelsen kan besluta om revision av kretsens räkenskaper och förvaltning.
§ 5:11 Samgående med annan krets
• En krets som vill gå samman med en annan krets ska fatta beslut om detta. Kretsarna ska göra en skriftlig överenskommelse som ska innehålla uppgifter om tidpunkten för samgåendet och hanteringen av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet ska skickas till distriktsrådet för fastställelse.
• Distriktsrådet och riksstyrelsen kan ta initiativ till samgående mellan kretsar. Distriktsrådet ska ta sådant initiativ när ett beslutsmässigt kretsårsmöte inte kan sammankallas.
§ 5:12 Upplösning
• En krets kan upplösas genom beslut på två varandra följande kretsårsmöten eller med två tredjedels majoritet på ett kretsårsmöte. Till detta möte ska varje förening eller kår få en skriftlig kallelse senast två veckor före mötet. Där ska det framgå att mötet gäller upplösning av kretsen.
• En krets kan upplösas genom beslut av distriktsrådet eller riksstyrelsen. Ett sådant beslut kan fattas när ett beslutsmässigt kretsårsmöte inte kan sammankallas och ett samgående med en annan krets inte heller kan ske.
• Vid upplösning av en krets förfogar distriktsrådet över kretsens kvarvarande egendom. Finns det inget verksamt distriktsråd beslutar riksstyrelsen hur den kvarvarande egendomen ska fördelas mellan distriktsorganisationerna för de förbund som ingick i kretsen.
§ 5:13 Särskilda stadgar
• Om kretsen antar egna stadgar ska de innehålla § 5:1–12 samt § 6:1 i dessa stadgar. Om kretsen antar egna stadgar med innehåll utöver det ovan nämnda måste stadgarna godkännas av riksstyrelsen för att gälla.
§ 5:14 Särskilt om rättsförhållanden för kretsar
• I tillägg till övriga bestämmelser gällande rättsförhållanden gäller följande för kretsar.
• Beslut av kretsar gäller inte förrän de har fastställts av riksstyrelsen, om de innebär att kretsen a) köper fast egendom, b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom, c) köper aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten d) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för verksamheten, e) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet, f) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt, g) gör sig av med arkivmaterial eller arbetsmaterial av större värde, h) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften, i) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte att använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller j) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet. De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom ska också gälla byggnader på ofri grund. Riksstyrelsen kan förbjuda kretsar att verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av riksstyrelsen.
• Kretsar är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande, användning, vård och försäljning av fast egendom som riksstyrelsen fastställer.
• Kretsar ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till riksstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av riksstyrelsen för kretsens räkning. Riksstyrelsen kan besluta att någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Riksstyrelsen kan dock besluta att kapitalet får användas på annat sätt. Ränta på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den krets som kapitalet tillhör.
VI. Bestämmelser angående rättsförhållanden och stadgeändring
§ 6:1 Rättsförhållanden
• Varje förening eller distrikt inom UNF eller krets inom IOGT-NTO-rörelsen har rätt att bedriva sin verksamhet självständigt, så länge detta sker i överensstämmelse med dessa stadgar.
• Varje förening eller distrikt inom UNF, varje krets inom IOGT-NTO-rörelsen eller förbundet Ungdomens Nykterhetsförbund kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter, äga fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Beslut av föreningar och distrikt gäller dock inte förrän de har fastställts av förbundsstyrelsen om de innebär att föreningen eller distriktet
a) köper fast egendom,
b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom,
c) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom,
d) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet,
e) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt,
f) gör sig av med arkivmaterial eller arbetsmaterial av större värde,
g) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften,
h) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte att använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller
i) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet.
• De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom ska också gälla byggnader på ofri grund.
• Förbundsstyrelsen kan förbjuda föreningar och distrikt att verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av förbundsstyrelsen.
• Föreningar och distrikt är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande, användning och vård av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer.
• Föreningar och distriktska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till förbundsstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av förbundsstyrelsen för föreningens eller distriktets räkning. Förbundsstyrelsen kan besluta att någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Förbundsstyrelsen kan dock besluta att kapitalet får användas på annat sätt. Ränta på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den förening eller det distrikt som kapitalet tillhör.
§ 6:2 Tolkning av stadgarna
• Vid olika syn på hur dessa stadgar skall tolkas har förbundsstyrelsens mening företräde. Gäller frågan tolkning av någon av de bestämmelser som avses i § 6:4 har istället riksstyrelsens mening företräde.
§ 6:3 Stadgeändring
• Dessa stadgar kan ändras genom samstämmiga beslut på två kongresser eller genom beslut med två tredjedels majoritet på en ordinarie kongress. En stadgeändring gäller från det att kongressen avslutas eller från den senare tidpunkt som kongressen beslutar. En stadgeändring som rör förhållande till annat förbund inom IOGT-NTO-rörelsen kan endast göras genom samstämmiga kongressbeslut av alla förbund som stadgeändringen berör.
§ 6:4 Förhållande till annat förbund
• Som stadgar som rör förhållande till annat förbund betraktas de bestämmelser i stadgarna hos IOGT-NTO, UNF och IOGT-NTO:s Juniorförbund som behandlar
a) samarbete inom IOGT-NTO-rörelsen (§ 1:1),
b) IOGT-NTO-rörelsens grundsatser (§ 1:2),
c) samtidigt medlemskap i fler än ett förbund (§ 1:4),
d) medlemslöftet (§ 1:5),
e) riksstyrelsens sammansättning och funktion (§ 1:3, 2:1, 2:9, 2:10),
f) distriktsrådets sammansättning och funktion (§ 1:3, 3:1, 3:9, 3:10),
g) fastställande av distriktsgränser (§ 3:1),
h) IOGT-NTO-kretsar (§ 1:2 och kapitel 5),
i) rörelsesamordnad verksamhet (§ 2:2, 3:2),
j) närvarorätt vid IOGT-NTO-rörelsens beslutande församlingar (§ 2:5, 3:5),
k) rätt att delta i IOGT-NTO-rörelsens verksamhet (§ 4:7),
l) valbarhet till förtroendeuppdrag (§ 2:11, 3:11, 4:8), eller
m) stadgeändringar som rör förhållande till annat förbund (§ 6:3, 6:4).
• Dessutom betraktas § 16 och § 21 i NSF:s stadgar som stadgar som rör förhållande till annat förbund.
